Hallå!
klämmer väl in en liten blogg fast jag inte tänkt det förrän resultatet var oficiellt..........

Vi har varit till Gudby gård idag, trots mina intentioner att vänta med röntgen pga av den lösa bakvaggan så kunde jag inte vänta, höfterna har jag inte varit ett dugg orolig för, det är frambenen som spökat i huvudet på mej och tyvärr så fick jag rätt.
Höger fram har lindriga pålagringar, Audell bedömde det så, han sa att det kan bli en 2:a men då tycker han att dom är hård i sin avläsning så vi väntar och ser, men en pålagring är en pålagring  och det kan inget ändra på.
Nåja nu behöver jag inte fundera mer över detta, det har legat och malt i bakhuvudet att nåt kan ha hänt när han klev snett ganska så kraftigt med höger fram när han var liten, och hände det nåt då så kan jag ändå inte ha det ogjort.
Visst får man älta detta några dagar och vara lite besviken men samtidigt så är det en liten förändring som inte ska behöva betyda nåt, rädslan för allvarliga fel släppte för flera månader sen och nu har jag bara fått bekräftat att mina farhågor för frambenen var befogade.......vissa gånger skulle det vara bättre att ha fel..........
Men allting är relativt och det kunde ha varit MYCKET värre, icke att förglömma.
Höfterna såg kanonbra ut, vänster fram var inte heller nåt problem så det kändes surt när han utbrister neej på höger fram som var den sista plåten.
Men ändå skönt att få besked direkt även om det inte är han som har sista ordet.

Lyckligt ovetande om vad som väntar
Annars så började det inte så bra när vi kört 35 mil och möts av ett strömavbrott när vi kommer fram.......hmmm
Men vi som kom långväga fick förtur så medans vi åkte iväg och käkade lunch så kom strömmen tillbaka och dom ringde och sa att vi kunde komma, själva röntgen var överstökad ganska snart, Olga först som skulle röntgas om....... Olgas framdel och Astons bakdel blir tillsammans en riktigt bra berner.......

inte piggaste vovvarna precis.....
Inga särskilda förhållningsregler för våran del, men får han besvär får vi ta tag i det då.
Han rekomenderade en ny röntgen om 1,5 år för att se hur det utvecklas för det går inte att se om det är en pågående process eller en gammal skada.
Aston pastorn är fortfarande ganska groggy och snarkar högt och ljudligt där han ligger på golvet, mattes lilla busbulle !
Så nu rycker vi upp oss, inget har förändrats sen imorse när vi for hemifrån vid 5-snåret, samma goa glada vovve hade vi med oss hem även om ena frambenet fått sig en oönskad stämpel.
ha de bra / AC