hallå!
Idag har Aston varit med Tuffa på jobbet, han fick godkänt och var välkommen tillbaka till veckan...a´puh!
Han har ju faktiskt en förmåga att bete sig under kontrollerade former när han är bland folk....vilket i förlängningen betyder att det är jag som lockar fram slyngeltagen.....hmmm......gör något åt det då tycker nog vän av ordning....
Ja, men det är nog så att jag inte själv är så speciellt diciplinerad och då har jag inte dom kraven på min hund heller, det är därför jag inte ens snuddat vid tanken på att hålla på med lydnad, jag beundrar er som håller på med det och tränar och nöter vecka efter vecka....kanske lite synd ur Astons synvinkel att han inte har en aktivare matte på den fronten
Jag har siktet inställt på vardagslydnad, och där har vi faktiskt kommit en bit ...även om det kan tolkas annorlunda när jag skriver om hans galna upptåg....men har man fått en kombination av både Toker och Glader i samma hund så är det bara att hänga med och göra så gott man kan.....och det är ju huvudsaken att jag har en hund som jag trivs med utifrån dom ringa krav jag ställer.
....Johan tyckte att han var väldigt duktig.....ja, det är klart att han ser skillnad på att själv vara på promenad med honom kontra när jag och Aston mött honom med Tuffa och Fight på promenad.....min hund har väl inte direkt gett nåt intryck av att kunna uppföra sig om man säger så...*asg*
Men han är ju väldigt lyhörd och håller sig nära när han är lös, hittills har det varit klockrent att han stannar och väntar in mig så att jag får koppla honom när vi får möte...och med den nya selen så är inte hundmöten nåt problem heller...plus att jag jobbar hårt på att inte reagera när det kommer en hund...."oh, no, here comes trubble"-tiden är nu ett minne blott
Nu när kylan sakta men säkert börjar ta ett greppatag om oss så har han återupptagit vanan att sova på altanen....det borde väl resultera i tjock härlig päls eller?
ledig resten av veckan, härligt, veckoslutet verkar bjuda på någorlunda humana temperaturer, allt utom regn är ok i min sinnevärld.
Sen måste den söta lilla förnärmade taxen som jag nämt tidigare få vara med på bild.......och en liten förklaring till varför han är förnärmad.....på lördagkväll satt vi spänt och gick igenom bilderna från dagen, naturligtvis så var bilderna från finalringen mest spännande eftersom vi alla var inne i ringen och hade gett instruktioner till hussarna att ta många bilder.....
När bilderna från Lenas kamera skulle granskas så dyker det upp x antal bilder på taxarnas avelsgrupp...men vad f-n är vi någonstans då???? vi skrattade mer och mer för varje taxbild som dök upp på skärmen....och då kan ni tänka er gapflabbet när denna lilla sötnos dök upp.....
  
 ...en blick säger mer än tusen ord........
men ett skratt förlänger ju livet sägs det......ja´a kamrater...ställ in er på ett väääldigt lååångt liv, för skrattar det gör vi mycket!
Imorgon tror jag vi ska sikta på en extra lång runda.....ormarna har väl gått och lagt sig nu eller? jag har inte gått den svängen sen mitt traumatiska ormmöte....eller möte och möte...ormen flydde åt ett håll och jag åt ett annat....

ha de bra / AC