Hallå!
Det blev anlagsprov denna vecka, och så fort det näms prov eller tävling då blir ju jag lite skärrad   herregud, tävlingsnerver finns det nada av, jag har ju legat sömnlös inför utställning när Camilla ska springa med min hund ........ och tro nu inte för guds skull att jag oroar mig för att INTE vinna .......... för nån vinnarskalle besitter jag inte, nä, min nervositet är väl mer av det obegripliga slaget!  
Men som sagt, vi drog iväg och jag tänkte mig det som en träning och att få se hur det går till, om man tänker efter så riskerar ju varken jag eller hunden avlivning om vi inte klarar av det ............  man kanske skulle gå nån form av terapi??
    Tutan först ut i ett träningsspår, jätteduktig var hon, hon har ju bara gått "babyspår" förut och det här var rejält långt men hon hittade klöven.
A´puh, där släppte min nervositet för det var ju inte värre än alla andra spår vi gått ........om vi räknar bort domare och domaraspirant   Äh, vi kör så får det bli som det blir!
   vårt spår gick över en surmyr med flera diken, selen trasslade in sig och släppte så det blev lite distraherat där ett tag, men han fixade det på 22 minuter, tillåten tid är 30 min på anlagsprov.
   Duktig kille!
men visst märktes det att det var längre och svårare än förut, men nu vet vi vart ribban ligger och kan träna efter det!
Det verkar vara allmänt vedertaget att viltspår är " skitenkelt" och det lättaste championatet att roffa åt sig ............ ja, jag kan hålla med om att det är enkelt på så vis att det är hundens förmåga och instinkter som styr oss framåt ........men att klättra fram och tillbaka i otillgänglig terräng är inte enkelt, på tävling gäller det verkligen att hänga med och inte släppa linan, det är lite sådana grejor vi måste ta tag i nu, att läsa in oss på reglerna, ett anlagsprov är ju mer för att visa på just det, om hunden har anlag för detta, på tävling är det striktare och matte får inte sabba för hunden    Så det krävs ju faktiskt en hel del arbete med träningen och spårläggningen som definitivt inte kan fixas hemifrån soffhörnet! 
   Fru Anderholm fick spåra upp spårstarten till Kliff  
   Och jag säger det igen .......det är inte direkt några asfalterade gångbanor vi går på!
   Hujedanmej sa Kliffen, den där äckliga klöven tänker jag inte ta i munnen .........vilken tur att det inte är ett måste att hunden plockar upp den!
   Det blev ganska mörkt på slutet, Busen gick sist i ett öppenspår med matte Ulrika ........där gick det undan så vi hade nog kunnat stanna kvar vid bilen istället för att famla runt i mörkret ........lite spänning i tillvaron minsann!
Sen blev det fika och genomgång av proven, både Lukas och Kliff blev godkända i sina anlagsprov.
Enligt protokollet så gjorde Lukas bra ifrån sig,
allmänt omdöme: hunden visar gott gry under spårningsarbetet har nu som anlagshund gått ett fullspår.

Matte fick lite tips med sig hem så nu tränar vi vidare ........och tar tag i hund nummer två, Aston skall oxå få gå anlagsprov men jag började med den sansade hunden först så kan man grabba tag i det tunga artelleriet sedan .......  
 Efetrsom fru Anderholm jobbade till fyra så kom hennes hundar till mej på lunchen så att vi var startklara direkt, provet var i Ramvik och det tar väl en 45 minuter att köra dit, nästa gång måste vi masa oss iväg tidigare för när det väl börjar skymma går det snabbt!
   "dagisbarnen" Tuffa och Kliff
     Kliff & Lukas, bästa vännerna
   kolla in kroppsspråket på Kliff .........ojoj ....nu kommer Aston! "jag ligger bara här och syns nästan inte"
   A´puh, han gick visst förbi!   
   Det blir trångt om saligheten i min lilla kökshörna.
   Men även Kliff kan ha övertag över Aston .......Aston har ju trappfobi och står det nån ivägen kan han absolut inte gå!  
   Tjohooo! häng på mej Kliff!  ......ehhhh ......OK!
         

   Lukas

   Tuffa hon gick och la sig i buskarna hon!
   Lukas håller henne sällskap, hon syns i bakgrunden.
   Aston och Kliff
Nä, nu ska vi gå en runda till skogen för efter lunch utökas de fyrbenta till dubbla antalet igen!

ha det bra / AC