Hallå!
Ja´den där femhundringen som vi spenderade på hockey kunde vi lika gärna gett åt hunden att tugga i sig, nu får ni skärpa er Timrå!

Dom verkar ju rädd för pucken, lite terapi kanske skulle hjälpa, eller en gammal hederlig spark i aschlet kanske är den rätta medicinen?
......och ta och byt ut gummiklubborna mot riktigta så kanske pucken går åt rätt håll nån gång....?
Nä, Rögle verkar vara ett trevligt gäng, lite långt att åka för hemmamatch, men man får väl stå i ensamt majestät på bortalagets läktare när dom kommer hit och spelar.......Linköping hade EN supporter igår...och det räckte!
Hade spelat in hundcoatchen på tv4+ eftersom det var en bernerkille vid namn Leo med.

Hunden och jag kollade noga, han tar oxå allvarligt på sin uppfostran och följde intresserat det som pågick i tv-rutan.
Han har bara visat intresse för tv:n när det har varit hockey....men det intresset har nog svalnat nu!
Igår funkade det bra när vi mötte en man på promenaden, han fick sätta sig, och var till 100 % fokuserad på mig och godis så att det kom en person och gick förbi var helt ointressant.
Kul att se sen på hundcoatchen att han gjorde ungefär likadant.
Sen mötte vi en annan man med hund i skogen, även fast Aston såg dom en bit längre fram så stannar han på kommando och låter sig kopplas.....skulle han rusa fram varje gång han ser nåt skulle läget vara besvärligare.
Nu blev han iof sig helt till sig och snurrar som en proppeller i kopplet, men vi stod ca 2 meter ifrån varandra och pratade och då lugnar han sig snabbt och sätter sig, får naturligtvis jättemycket beröm då.
Så det finns absolut en stor tilltro till att vi kommer att få till det här, det är väl bara så att Wictor var vuxen ( 6 år) när han flyttade in och hyfsat väldresserad, när man gick på promenad med honom så "bara gick man" nu har man ett "råämne" i andra änden på kopplet som ska formas, och det är bara vi som kan fixa det!
Sen hoppas och tror jag att mycket är valptag som kommer att lägga sig med tiden men under tiden så lägger vi in lite "vett & etikett" på varje promenad.

Idag är hunden 8,5 månader , väntar med vägning till 9 månaders dagen, han lär ju inte ha minskat i vikt!
Idag ska vi kratta klart och det blir naturligtvis en härlig skogstur för solen skiner från en klarblå himmel.

"snyggLars" 8,5 månader
Imorgon är det jobb och Aston skall vara hos mamma, hon studerade oxå tv:n igårkväll så att hon vet hur hon ska hantera det "lilla" monstret!
Att kunna gå i sakta mak och följa sin matte eller den som håller i kopplet är inte nåt medfött hos en duracellkanin......han är programmerad för humpedumpeskutt och glada utfall mot alla som kommer i hans väg......och det är vi som måste nöta in det beteendet vi vill ha med en STOR portion tålamod !
A`puh....tänk när han är vuxen och lunkar fram helt ointresserad av sin omgivning.....LÄNGTAR!!!
Ha´de bra / AC